Debattartikel publicerad i Västerbottens-Kuriren
10 juni 2004
Pinsam hantering av Umeå kommun
Vägrar ta hänsyn till friluftslivets
intressen på Nydala men anger detta som skäl för att riva stugor
Nydalaområdet är ett av Umeås viktigaste friluftsområden. Nu tränger
omvärlden emellertid på från alla håll, samtidigt som den gamla stugmiljön försvinner. Ska
friluftsområdet förvandlas till en stadspark? Frågan är brännande aktuell och förtjänar en
bredare diskussion.
Nydalaområdets stora attraktionskraft ligger i dess ovanliga kombination
av natur- och kulturvärden. Naturvärdena utgörs av den stora öppna vattenytan som omges av en
närmast obruten skogsrand, kulturvärdena av den gamla sommarstugemiljön.
Om stugorna försvinner, om skogsranden bryts
upp eller om bullret ökar kommer friluftsområdet inte längre att ha kvar sina kvalitéer.
Förlusterna kan inte kompenseras med fler lekplatser, grillplatser, beachvolley-banor eller
andra anläggningar.
Det har nu gått två år sedan Nätverket för Nydalas nyttjare bildades som en
reaktion på att de gamla sommarstugorna revs en efter en i Nydalaområdet. Sedan dess har vi
bedrivit opinionsarbete för stugmiljöns bevarande. Bland annat har vi samlat in namn, till
stor del med listor uppsatta på den akut hotade stugan Holken. När namnlistorna lämnades över
till Umeå kommun häromdagen hade 5 838 personer skrivit på.
Det första kravet som undertecknarna ställt sig bakom är att kommunen ska
avvakta med vidare rivningar av stugorna vid Nydalasjön. Enligt ett 20 år gammalt kommunalt
beslut ska nämligen alla stugor bort för att vanligt folk ska få bättre tillgång till sjön.
Få av Nydalaområdets nyttjare tycks emellertid uppleva de kvarvarande stugorna som ett hinder.
Tvärtom är det i stor utsträckning den pittoreska stugmiljön som gör att man trivs vid Nydalasjön.
Stugorna bidrar med blomsterprakt, snickarglädje, ansade tomter och välhållna bryggor. Enskilda
stugägare reparerar vägar och röjer sly när kommunen inte hinner med. Tack vare stugfolket blir
området trivsamt utan att det kostar kommunen en krona.
I stället för att värdesätta detta väljer kommunen att lösa in stugor och
riva dem. För att tomterna ska vara till någon glädje måste de sedan vårdas för att inte växa
igen. Det är slöseri med skattemedel!
Det andra kravet i vår namninsamling är att en kulturhistorisk inventering
av stugmiljön ska genomföras så att de värdefullaste stugorna kan bevaras. Vi vet att de äldsta
stugorna vid Nydalasjön är från 1920-talet och att många av dem är obetydligt påverkade av
ombyggnad och modernisering. Miljön utgör därför ett levande minnesmärke över den tid då
vanliga svenskar började få semester och möjlighet att bygga egna sommarhus. Västerbottens
museum har avstyrkt rivning av flera stugor, men detta har kommunen inte tagit någon hänsyn
till. En kulturhistorisk inventering måste göras snarast och utgöra ett viktigt underlag för
kommande beslut.
Det tredje och sista kravet som undertecknarna ställer är att en ny och
bredare diskussion ska inledas om hur Nydalaområdet ska se ut i framtiden. Detta krav har
bara blivit mer och mer relevant under de två år som namninsamlingen pågått. Projekt efter
projekt har dykt upp som på ett eller annat sätt påverkar Nydalaområdets kvalitéer som
friluftsområde. Stugrivningarna motiveras med friluftslivets intressen, men samtidigt
tillåts omvärlden tränga sig på från alla håll. Det går bara inte ihop! Om kommunen har
någon helhetssyn tycks den inte gå ut på att värna Nydala som friluftsområde.
I väster ska Kolbäcksvägen bli E4 och byggas om för en dubbelt så stor
trafikvolym som idag. För att bullret inte ska öka i Nydalaområdet kommer skärmar att uppföras.
Vid planeringen läggs emellertid stor vikt vid bilisternas körupplevelser, och det finns en
uppenbar risk att bullerskydden reduceras med hänvisning till detta. För bilisten handlar det
om en minuts olägenhet, den tid det tar att i 90 km/h passera den mest bullerutsatta delen av
Nydalasjön, mellan Nydalabadet och Kinabron. Friluftsområdets besökare vistas vid sjön under
betydligt längre tid. Vi tycker att det är en självklarhet att friluftslivets intresse av
bullerreduktion måste ges absolut prioritet framför bilisternas intresse av en njutbar
körupplevelse.
Kommunen planerar också att hugga upp siktgator och glesa ut skogen mellan
Kolbäcksvägen och sjön för att förbättra utsikten över sjön, både för bilisterna på nya E4 och
för de boende i det planerade bostadsområdet Mariestrand. För att vinna gehör för detta hänvisar
ansvariga på kommunen gärna till kvinnors otrygghetskänsla. Men om man verkligen brydde sig om
detta skulle man först och främst satsa på att bevara eller till och med utveckla
stugbebyggelsen. Den om något skapar en känsla av trygghet – och torde dessutom ha en högst
reell effekt för att dämpa buslivet på grillplatserna.
Söder om sjön tillkommer så småningom ytterligare ett bostadsområde,
Tomtebo 1b. Enligt kommunens planer ska bebyggelsen där gå ända ned till sjön. De boendes
närkontakt med vattnet tycks här vara det viktigaste för kommunen. När de tidigare delarna
av Tomtebo byggdes tänkte man uppenbarligen annorlunda, eftersom bostadsområdet skiljs från
sjön av ett brett grönt band, inklusive flera gamla stugtomter. Den planeringen var klok,
tycker vi. Den sammanhängande skogsranden har ett stort värde för känslan av att vara avskild
från omvärlden. Besökarnas behov av en sådan avskildhet måste sättas före såväl de närboendes
som bilisternas intressen.
I öster planeras en golfbana och ett ekologiskt bostadsområde med 400 bostäder.
Även om anläggningarna inte ska gå ända fram till Nydalasjön berör de i högsta grad
friluftsområdets kvalitéer. Merparten av skogsområdet mellan sjön, Degermyran och Lomtjärn
kommer att försvinna. Vad gagnar friluftslivet mest, en skog där var och en gratis kan åka
skidor genom skyddande skog samt plocka bär och svamp, eller en golfbana där ett mindre antal
personer utövar en kostsam sport under barmarksperioden?
Vi som undertecknat denna artikel är inte nödvändigtvis motståndare till
alla dessa projekt. Däremot är vi starkt kritiska till kommunens ovilja att hävda friluftslivets
intressen i Nydala friluftsområde. Att man samtidigt vill riva den gamla sommarstugemiljön med
hänvisning till just friluftslivet är närmast pinsamt
De värden som gör Nydalaområdet så attraktivt, såväl kulturvärden som
naturvärden, är i dag mer hotade än någonsin. Vi upprepar därför de krav som stöds av 5 838
undertecknare:
-
Avvakta med vidare rivningar av stugorna vid Nydalasjön!
-
Genomför en kulturhistorisk inventering så att de mest värdefulla stugorna kan bevaras!
-
Inled en ny och bredare diskussion om hur Nydalaområdet ska se ut i framtiden!
Gunnar Andersson
Carl-Henrik Berg
Anna Birve
Camilla Englund
Lennart Frostesjö
Mats Hellgren
Jon Lindgren
Calle Lindelöf
Gudrun Norstedt
Lena Rönnberg
Åsa Söderberg
Janne Vaattovaara
Tuss Zinko
Cajsa Åkesson
Nätverket för Nydalas nyttjare, Umeå
|