Debattartikel publicerad i Västerbottens-Kuriren 16 oktober 2008

Nydalaområdet allt viktigare

Bör i ökande utsträckning ses som resurs för friluftsliv och avkoppling

Hur ska Nydalaområdets framtid se ut? Har vi att se fram emot en storstadsmässig Nydala sjöstad? Ska området få karaktären av en arkitektritad stadspark? Eller får det förbli ett stadsnära, lättillgängligt friluftsområde med såväl natur- som kulturvärden?

Dessa frågor har blivit högaktuella i och med att kommunen nu har inlett det efterlängtade arbetet med en fördjupad översiktsplan över Nydalaområdet. Kommunen har nämligen stora planer på bostadsbyggande i planområdet, som sträcker sig från Nydalasjön i väster till Tavleån i öster. Först tänkte man sig 10 000 bostadslägenheter, men siffran tycks nu ha skrivits ned till 6 000. 6 000 lägenheter motsvarar ungefär 14 000 invånare – vilket kan jämföras med att hela Ersboda/Ersmark för närvarande har 10 000 invånare. Det tycks alltså som om Nydalaområdet plötsligt har blivit kommunens nya expansionsområde för bostadsbyggande.

Var det verkligen så umeborna hade tänkt sig det hela?

Nätverket för Nydalas nyttjare har hittills med glädje följt utvecklingen inom kommunen när det gäller Nydalaområdet. Vi inledde vårt arbete 2002 med en namninsamling för kraven att kommunen skulle avvakta med vidare rivningar av stugorna, låta genomföra en kulturhistorisk inventering samt inleda en ny och bredare diskussion om områdets framtid. Vi vann gehör hos intresserade och aktiva politiker inom många partier vilka stoppade rivningarna och gav Västerbottens museum i uppdrag att genomföra en kulturhistorisk inventering (2006). Den visade just vad vi i nätverket hela tiden hävdat: ”den gamla stugmiljön [har] fortfarande bibehållit en genuin karaktär som är värdefull att bevara”.

Våra två första krav har således tillgodosetts. Arbetet med en fördjupad översiktsplan skulle kunna motsvara det tredje kravet – att inleda en ny och bredare diskussion om områdets framtid.

Kommunens stora ambitioner när det gäller bostadsbyggande i området riskerar emellertid att konkurrera ut andra aspekter i planen. Stugornas värde har klarlagts av byggnadsantikvarisk expertis – men vad händer nu? Under planarbetet måste man lösa den viktiga frågan om hur stugornas skötsel och brukande ska regleras, både för att de inte ska förfalla och för att de inte ska byggas om på ett sådant sätt att de förlorar sin karaktär.

Viktigast av allt är emellertid att Nydalaområdets värde för friluftsliv och rekreation måste värnas. Dessa värden kan knappast bibehållas om området utformas till en ny stadsdel med tusentals lägenheter. När kommunen nu har antagit visionen om att växa till 200 000 invånare behövs motsatt synsätt: områden som Nydalasjön och Gammliaskogen blir än viktigare för livskvaliteten när fler ska dela på utrymmet. Möjligheten till en stunds stillhet och avskildhet nära stan, även för den som inte har bil, kommer att få allt högre värde i takt med att Umeå växer.

Nydalaområdet ger fortfarande en ”vild” känsla fast det ligger så nära stora bostadsområden. Skogshorisonten är fortfarande i stort sett obruten. Runt sjön finns många små miljöer där en vandrare kan uppleva stillhet och avskildhet. Att detta ”vilda” kombineras med en värdefull kulturmiljö gör Nydalaområdet unikt.
Nätverket för Nydalas nyttjare föreslår att kommunen i sitt fortsatta arbete med den fördjupade översiktsplanen sätter Nydalasjön i centrum, men inte som vy för bostadsområden utan som resurs för friluftsliv och avkoppling. Ett eventuellt bostadsbyggande måste underordnas de värden som sjön och kringliggande naturområden har idag. Hanterat på detta sätt kan Nydalaområdet stärka Umeås position som en attraktiv stad.

Gunnar Andersson

Ludmila Andersson

Carl-Henrik Berg

Anna Birve

Lennart Frostesjö

Mats Hellgren

Yvonne Lindblom

Annika Nordstrand

Gudrun Norstedt

Charlott Nyman

Mari Redeborn

Nora Räthzel

Lena Rönnberg

Frida Skoglund

Janne Vaattovaara

Ann J:son Wigelius

Birgitta Wiklund

Cajsa Åkesson

Nätverket för Nydalas nyttjare, Umeå