[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]


Debattartikel publicerad i Västerbottens-Kuriren 10 juni 2004

Pinsam hantering av Umeå kommun

Vägrar ta hänsyn till friluftslivets intressen på Nydala men anger detta som skäl för att riva stugor

Nydalaområdet är ett av Umeås viktigaste friluftsområden. Nu tränger omvärlden emellertid på från alla håll, samtidigt som den gamla stugmiljön försvinner. Ska friluftsområdet förvandlas till en stadspark? Frågan är brännande aktuell och förtjänar en bredare diskussion.

Nydalaområdets stora attraktionskraft ligger i dess ovanliga kombination av natur- och kulturvärden. Naturvärdena utgörs av den stora öppna vattenytan som omges av en närmast obruten skogsrand, kulturvärdena av den gamla sommarstugemiljön.

Om stugorna försvinner, om skogsranden bryts upp eller om bullret ökar kommer friluftsområdet inte längre att ha kvar sina kvalitéer. Förlusterna kan inte kompenseras med fler lekplatser, grillplatser, beachvolley-banor eller andra anläggningar.

Det har nu gått två år sedan Nätverket för Nydalas nyttjare bildades som en reaktion på att de gamla sommarstugorna revs en efter en i Nydalaområdet. Sedan dess har vi bedrivit opinionsarbete för stugmiljöns bevarande. Bland annat har vi samlat in namn, till stor del med listor uppsatta på den akut hotade stugan Holken. När namnlistorna lämnades över till Umeå kommun häromdagen hade 5 838 personer skrivit på.

Det första kravet som undertecknarna ställt sig bakom är att kommunen ska avvakta med vidare rivningar av stugorna vid Nydalasjön. Enligt ett 20 år gammalt kommunalt beslut ska nämligen alla stugor bort för att vanligt folk ska få bättre tillgång till sjön. Få av Nydalaområdets nyttjare tycks emellertid uppleva de kvarvarande stugorna som ett hinder. Tvärtom är det i stor utsträckning den pittoreska stugmiljön som gör att man trivs vid Nydalasjön. Stugorna bidrar med blomsterprakt, snickarglädje, ansade tomter och välhållna bryggor. Enskilda stugägare reparerar vägar och röjer sly när kommunen inte hinner med. Tack vare stugfolket blir området trivsamt utan att det kostar kommunen en krona.

I stället för att värdesätta detta väljer kommunen att lösa in stugor och riva dem. För att tomterna ska vara till någon glädje måste de sedan vårdas för att inte växa igen. Det är slöseri med skattemedel!

Det andra kravet i vår namninsamling är att en kulturhistorisk inventering av stugmiljön ska genomföras så att de värdefullaste stugorna kan bevaras. Vi vet att de äldsta stugorna vid Nydalasjön är från 1920-talet och att många av dem är obetydligt påverkade av ombyggnad och modernisering. Miljön utgör därför ett levande minnesmärke över den tid då vanliga svenskar började få semester och möjlighet att bygga egna sommarhus. Västerbottens museum har avstyrkt rivning av flera stugor, men detta har kommunen inte tagit någon hänsyn till. En kulturhistorisk inventering måste göras snarast och utgöra ett viktigt underlag för kommande beslut.

Det tredje och sista kravet som undertecknarna ställer är att en ny och bredare diskussion ska inledas om hur Nydalaområdet ska se ut i framtiden. Detta krav har bara blivit mer och mer relevant under de två år som namninsamlingen pågått. Projekt efter projekt har dykt upp som på ett eller annat sätt påverkar Nydalaområdets kvalitéer som friluftsområde. Stugrivningarna motiveras med friluftslivets intressen, men samtidigt tillåts omvärlden tränga sig på från alla håll. Det går bara inte ihop! Om kommunen har någon helhetssyn tycks den inte gå ut på att värna Nydala som friluftsområde.

I väster ska Kolbäcksvägen bli E4 och byggas om för en dubbelt så stor trafikvolym som idag. För att bullret inte ska öka i Nydalaområdet kommer skärmar att uppföras. Vid planeringen läggs emellertid stor vikt vid bilisternas körupplevelser, och det finns en uppenbar risk att bullerskydden reduceras med hänvisning till detta. För bilisten handlar det om en minuts olägenhet, den tid det tar att i 90 km/h passera den mest bullerutsatta delen av Nydalasjön, mellan Nydalabadet och Kinabron. Friluftsområdets besökare vistas vid sjön under betydligt längre tid. Vi tycker att det är en självklarhet att friluftslivets intresse av bullerreduktion måste ges absolut prioritet framför bilisternas intresse av en njutbar körupplevelse.

Kommunen planerar också att hugga upp siktgator och glesa ut skogen mellan Kolbäcksvägen och sjön för att förbättra utsikten över sjön, både för bilisterna på nya E4 och för de boende i det planerade bostadsområdet Mariestrand. För att vinna gehör för detta hänvisar ansvariga på kommunen gärna till kvinnors otrygghetskänsla. Men om man verkligen brydde sig om detta skulle man först och främst satsa på att bevara eller till och med utveckla stugbebyggelsen. Den om något skapar en känsla av trygghet – och torde dessutom ha en högst reell effekt för att dämpa buslivet på grillplatserna.

Söder om sjön tillkommer så småningom ytterligare ett bostadsområde, Tomtebo 1b. Enligt kommunens planer ska bebyggelsen där gå ända ned till sjön. De boendes närkontakt med vattnet tycks här vara det viktigaste för kommunen. När de tidigare delarna av Tomtebo byggdes tänkte man uppenbarligen annorlunda, eftersom bostadsområdet skiljs från sjön av ett brett grönt band, inklusive flera gamla stugtomter. Den planeringen var klok, tycker vi. Den sammanhängande skogsranden har ett stort värde för känslan av att vara avskild från omvärlden. Besökarnas behov av en sådan avskildhet måste sättas före såväl de närboendes som bilisternas intressen.

I öster planeras en golfbana och ett ekologiskt bostadsområde med 400 bostäder. Även om anläggningarna inte ska gå ända fram till Nydalasjön berör de i högsta grad friluftsområdets kvalitéer. Merparten av skogsområdet mellan sjön, Degermyran och Lomtjärn kommer att försvinna. Vad gagnar friluftslivet mest, en skog där var och en gratis kan åka skidor genom skyddande skog samt plocka bär och svamp, eller en golfbana där ett mindre antal personer utövar en kostsam sport under barmarksperioden?

Vi som undertecknat denna artikel är inte nödvändigtvis motståndare till alla dessa projekt. Däremot är vi starkt kritiska till kommunens ovilja att hävda friluftslivets intressen i Nydala friluftsområde. Att man samtidigt vill riva den gamla sommarstugemiljön med hänvisning till just friluftslivet är närmast pinsamt

De värden som gör Nydalaområdet så attraktivt, såväl kulturvärden som naturvärden, är i dag mer hotade än någonsin. Vi upprepar därför de krav som stöds av 5 838 undertecknare:

  • Avvakta med vidare rivningar av stugorna vid Nydalasjön!

  • Genomför en kulturhistorisk inventering så att de mest värdefulla stugorna kan bevaras!

  • Inled en ny och bredare diskussion om hur Nydalaområdet ska se ut i framtiden!

Gunnar Andersson

Carl-Henrik Berg

Anna Birve

Camilla Englund

Lennart Frostesjö

Mats Hellgren

Jon Lindgren

Calle Lindelöf

Gudrun Norstedt

Lena Rönnberg

Åsa Söderberg

Janne Vaattovaara

Tuss Zinko

Cajsa Åkesson

Nätverket för Nydalas nyttjare, Umeå

 

Sidan uppdaterades 2004-09-24


[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]