Yttrande insänt till Umeå kommun 28 februari 2010

Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Nydalaområdet

Med anledning av Umeå kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för Nydalaområdet inkommer härmed Nätverket för Nydalas Nyttjare (NNN) med några synpunkter.

Framsteg

Överlag anser NNN att kommunens förslag är mycket positivt jämfört med tidigare planer. Det är glädjande att Nydalasjön och skogsområdet strax öster om sjön planeras som rekreationsområde och inte som det omfattande bostadsområde som kunde fruktas efter planarbetets inledning.

NNN ser också mycket positivt på att de kulturhistoriskt intressanta stugorna äntligen får den framträdande plats som de förtjänar, även om deras framtid fortfarande omges av många frågetecken.

Kommunens planer på stigar, skyltar, skidspår och fikaställen för att inbjuda till vistelse i området bidrar till det positiva intrycket. Vi välkomnar också förslagen om åretruntbastu och om att skapa en isbana.

Av alla som redan idag är flitiga besökare i området torde det endast vara en mindre del som skulle välkomna mer genomgripande förändringar, vilket även kommunen nu verkar inse. Nydala med omnejd har, oavsett kommunens vidare planer, en rad kvalitéer som värdesätts och nyttjas som de är – ett faktum som ofta verkar glömmas bort. En långsam och genomtänkt utveckling av området lämpar sig därför bättre än hugskott och aktivitetshysteri.

Risk för framtida exploatering

Vissa frågetecken finns dock i kommunens planförslag. Bland annat står där den oroande formuleringen att ”en privatisering kan försvåra kommande bostadsexploatering närmast sjön”. Tydligen lämnar kommunen fortfarande dörren öppen för ytterligare bostadsbyggande i sjöns närhet. Det är emellertid viktigt att kommunen tydligt fastslår att området skall behålla sin skogskaraktär och inte tillåts förvandlas till en stadspark. NNN menar att Nydalaområdet även fortsättningsvis skall kunna erbjuda bär- och svampplockning, stillhet och avskildhet – något som starkt bidrar till dess attraktionskraft.

Stugorna

Den kulturhistoriskt intressanta stugmiljön är en viktig del av Nydalaområdet. I planförslaget presenteras en konsekvensbeskrivning för olika sätt att hantera stugorna, men något definitivt svar på frågan om hur framtiden skall se ut ges inte. NNN vill understryka att det är viktigt att kommunen försöker komma fram till en lösning som kan skrivas in i planen. Flera av de stugor som kommunen löst in och som saknar hyresgäster är så förfallna att de snart inte längre är möjliga att bevara. För denna pågående förlust av kulturhistoriskt värdefulla byggnader bär kommunen ett särskilt ansvar. Många av de andra stugorna är fortfarande väl omhändertagna, men såväl stugägare som hyresgäster måste nu få klara besked om framtiden och om vilka riktlinjer som skall gälla. Framför allt är detta viktigt för att motivera till insatser för nödvändigt underhåll, men även för att förhindra att stugorna förändras i mindre önskvärd riktning.

Allmänna riktlinjer

Det finns inget egenvärde med stugor runt Nydalasjön. Deras berättigande ligger i att de har ett kulturhistoriskt värde som ger området dess mycket speciella karaktär. För att denna karaktär skall bevaras är det av grundläggande vikt att det i planen slås fast att nydragningar av vatten- och avloppsledningar inte får ske samt att byggrätten inte får utökas. Under det slutliga arbetet med planen bör kommunen också utreda vilka ytterligare möjligheter som finns att genom formuleringar i planen begränsa stugornas standard. Planen måste alltså innehålla allmänna riktlinjer för stugornas framtid.

Riktlinjer för enskilda stugor

När det gäller de enskilda stugorna förfogar kommunen över en kulturhistorisk inventering utförd av Västerbottens museum. Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 12§, får byggnader som är särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär inte förvanskas. Det måste i högsta grad gälla stugområdet vid Nydalasjön. Museets bedömningar bör därför fungera som riktlinjer vid behandling av alla ärenden som rör såväl enskilda stugor som området som helhet. I förlängningen tycker vi att kommunen måste utarbeta en ny detaljplan för Nydalaområdet, där stugorna q-märks och även trädgårdarna omfattas av bestämmelser.

Så länge en sådan detaljplan inte finns får detaljerade avtal upprättas för varje enskild stuga med utgångspunkt från riktlinjerna i FÖP. Stugorna omfattas inte bara av olika ägandeformer; de är kulturhistoriskt värdefulla på olika sätt, är i mycket olika skick och disponeras av personer eller föreningar med olika ambitionsnivå och ekonomiska förutsättningar. Varje stuga kommer därför att behöva sina särskilda riktlinjer. Dessa kan utformas av handläggare på kommunen i samråd med Västerbottens museum.

Kommunägda stugor

När det gäller de stugor som kommunen äger (det vill säga majoriteten) finns goda möjligheter att kontrollera den fortsatta utvecklingen. Det billigaste och enklaste alternativet är antagligen att engagerade hyresgäster själva får sköta underhållet, med förbehåll för vad som ovan sagts om bevarandet av husens kulturhistoriska värden och områdets karaktär. Detta måste övervakas från kommunens sida. Vi är positiva till att stugor hyrs ut till föreningar, under förutsättning att samma underhållskrav gäller för dem som för andra hyresgäster. Det finns en risk att kommunen övervärderar enskilda föreningars ekonomiska och praktiska möjligheter att på ett tillfredsställande sätt renovera och underhålla stugor där förfallet redan gått för långt. Området har inte ”råd” att förlora fler hus om helheten, och därmed det övergripande värdet för hela området (se museets kulturhistoriska inventering), skall bevaras.

Det är viktigt att vara rädd om de hyresgäster som hittills skött sina stugor väl, trots osäkerhet om framtiden. Långa hyreskontrakt motiverar hyresgästerna att satsa på långsiktigt underhåll. Men sköts inte underhållet måste hyresavtalet sägas upp och stugan överlämnas till någon annan. I vissa fall kan det vara nödvändigt att kommunen själv sköter underhållet och tar ut kostnaden för detta av hyresgästen.

Privatägda stugor

När det gäller de stugor som idag är privatägda kan utvecklingen inte styras lika direkt. Med hänvisning till det ovan sagda om plan- och bygglagen finns det dock goda möjligheter att värna om stugornas kulturhistoriska värden vid hantering av bygglovsärenden. Det bör noga utredas vilka ytterligare möjligheter som finns att införa riktlinjer för varje enskild stuga. Dessutom måste kommunen bestämma sig för om stugorna även fortsättningsvis kommer att lösas in eller om de bör förbli privatägda samt vilka restriktioner som i så fall blir nödvändiga.

Övriga förslag angående stugorna

För hjälp med renoveringar samt eventuella smärre nybyggnationer för allmänna ändamål bör kommunen undersöka om till exempel gymnasieskolornas byggprogram kan involveras, givetvis i dialog med museets sakkunniga inom byggnadsvård.

En idé vore att snarast bilda en särskild arbetsgrupp som skulle arbeta med de framtida ägande- och skötselfrågorna. I gruppen bör ingå jurister, representanter från museet, kommunen och stugföreningarna. Kommunen torde även kunna dra nytta av erfarenheter som gjorts i andra delar av landet i fråga om liknande bevarandebehov. Ett exempel är hanteringen av kolonistugor i Stockholms län, där länsstyrelsen för närvarande ger riktade bidrag för upprustning.

För att öka kunskapen om området och dess kulturhistoriska värden bör kommunen satsa på information i form av skyltning, både mer sammanfattande informationsskyltar vid områdets entréer och mindre skyltar vid särskilt intressanta stugor.

Övriga förslag om Nydalaområdet

Nydalaområdet bör utnyttjas och uppmärksammas inom ramen för kulturhuvudstadsåret, men naturligtvis på ett skonsamt sätt. En idé kan vara att ge elever vid Arkitekthögskolan uppdraget att designa och uppföra en stuga i Nydala-format, men med 2000-talets teknik, material och miljökunnande. Bidraget skulle kunna uppföras lagom till kulturhuvudstadsåret på en befintlig rivningstomt och bli ett spännande komplement till befintliga stugor som speglar olika epoker och byggnadsstilar. En samordning av arrangemang kan i sig höja områdets attraktionsvärde.

Någon ”projektledare” bör få titta på hur upplevelsevärdet kring sjön kan höjas utan större ingrepp samt utreda praktiska frågor som att ta reda på vilka aktörer som kan bidra på olika sätt.

Redan nu finns idéer om att rusta upp Sjödala-stugan till galleri för lokalhistoriska och konstnärliga utställningar. Med sitt utmärkta läge i den del av stugområdet som museet värderat högst i den kulturhistoriska inventeringen skulle Sjödala kunna bli en startpunkt för besökare som vill veta mer om bebyggelsen runt sjön.

Om kommunen kan medverka till att caféverksamheten i Kyrkstugan utökas eller att ett café etableras någon annanstans vid sjön vore det välkommet.

NNN har inga invändningar mot en fortsatt satsning på konstsnöspåret. Det vore dock olyckligt om möjligheten att gratis åka skidor i preparerade natursnöspår inte skulle finnas just inom detta centrala och högutnyttjade rekreationsområde, när kommunen erbjuder det i alla övriga delar av kommunen. Ett gratis natursnöspår måste finnas som komplement till konstsnöspåret. En anslutning till milspåret som går förbi konstsnöslingan torde utan större svårigheter kunna utföras. Umeå kommun bör kunna ingå avtal med dem som sköter konstsnöspåret (för närvarande IFK Umeå) så att det förblir ekonomiskt hållbart. Skidspår kan med fördel även prepareras på själva sjön.

Det är viktigt att området bevaras så bullerfritt som möjligt, varför det i planen bör slås fast att skoterförbud skall råda även fortsättningsvis samt att ett verksamt bullerplank skall byggas längs blivande E4:n, vilken även bör skydda områdets nyttjare från att störas av åsynen av de talrika fordon som lär komma att trafikera denna väg. Av samma anledning bör själva bullerplanket döljas av vegetation.

Sammanfattning

Kommunen verkar ha ändrat inriktning och vara på väg åt ett håll som bättre överensstämmer med NNN:s önskemål om områdets framtid, vilket är glädjande. Ännu finns dock mycket att fundera över och både genom denna skrivelse och under kommande arbete avser NNN att fortsätta bidraga till en positiv framtid för Nydalasjön och dess närmaste omgivning.

Nätverket för Nydalas nyttjare

Gunnar Andersson

Ludmila Andersson

Anna Birve

Lennart Frostesjö

Mats Hellgren

Gudrun Norstedt

Marie Redeborn

Nora Räthzel

Cajsa Åkesson