[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]


Nästa länk i tidssviten

Karta över Nydalaområdet ca 1000 f.Kr. med markerade bronsåldersrösen.

NYDALAS BRONSÅLDER

Människor vistades i Nydalasjöns närhet redan för 3 000 år sedan, i mitten av bronsåldern. Havet stod då 30 meter högre än idag och Nydalasjön hade avsnörts från havet några hundra år tidigare.

Säljägare med jordbruk

Under bronsåldern var dalgången där universitetet ligger en grund vik, vars översta grenar nådde in i Mariehemsdalen. Strax ovanför den gamla strandlinjen finns flera boplatslämningar och gravrösen.

Den mest undersökta fornlämningen ligger nära bostadsområdet Nydalahöjd, vid Istidsgatan. Där finns två gravrösen, två skärvstenshögar och en oval fördjupning.

Åren 198889 gjordes en första arkeologisk undersökning av de båda skärvstenshögarna, som daterades till ca 1800500 f.Kr. Man hittade brända rester av åkerogräs och sädeskorn samt ben av säl, fisk och får/get. Liknande fynd från andra platser i Västerbotten tyder på att det var vanligt att kustbefolkningen under bronsåldern idkade boskapsskötsel och sädesodling som komplement till jakt och fiske.

Hösten 2003 gjordes en ny utgrävning av skärvstenshögarna. Då hittades ett städ, ett eventuellt hängsmycke, en malsten samt ett kvartsämne för redskapstillverkning i den ena högen och en glättsten i den andra. Dessutom hittades ytterligare förkolnade sädeskorn och frön av åkerogräs (våtarv och mållor).

I samband med den senare utgrävningen försökte man också hitta boplatsspår i närheten, men utan framgång.

Vegetationen på bronsåldern

Hur såg vegetationen i området ut på bronsåldern, när rösena byggdes? Innan bostadsområdet Nydalahöjd kom till togs ett torvprov från en myr som nu är borta. Den äldsta torven, längst ned i myren, hade bildats 1400 f.Kr., ungefär 600 år efter att området blivit land. De pollenkorn som då lagrats in i torven visade att strandängar och björk dominerade. Granen blev dock hela tiden vanligare ju mer man närmade sig nutid. Ungefär 700 f.Kr. skedde en övergång till tätare skog med tall, björk och gran som viktigaste trädslag.

I torven från Nydalahöjd finns inga spår av att odling eller boskapsskötsel skulle ha förekommit i närheten under bronsåldern. Frågan är därför om de korn och ogräsfrön som hittats i skärvstenshögarna vuxit på platsen. Kanske har jordbruksprodukterna förts dit från Umedalsområdet, där odling finns belagd från perioden 700–400 f.Kr.

Jordbruket försvinner

Efter 400 f.Kr. verkar det tidiga åkerbruket och boskapsskötseln ha upphört i Västerbottens kustland. Orsaken var troligen en övergång till kallare klimat.

Nydalaområdet blev också mindre attraktivt för jägar- och fiskarbefolkningen i takt med att landet höjde sig och havet drog sig allt längre bort. Först under de senaste 200 åren har Nydalaområdet bevisligen tagits i bruk för fast bosättning.

 

Källor:

Andersson, B., Sandén E. & R. Sjöberg. 1997. Forntid i Umeå. Skrift utgiven av Umeå fritid.

Forsberg, L. 1993. ”En kronologisk analys av ristningarna vid Nämforsen”. Ekonomi och näringsformer i nordisk bronsålder Studia Archaeologica Universitatis Umensis 3.

CD-studenter & Kristina Josephson Hesse (red.). 2003. Raä 16, Mariehem, Umeå sn, Västerbotten. UMARK 35. Arkeologisk rapport från Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.

Wallin, J.-E. 1993/1994. ”Ekonomi och bebyggelsemönster vid Övre Norrlands kustland under bronsålder och förromersk järnålder. Resultat av pollenanalyser”. Arkeologi i norr nr 6/7.

 

Nästa länk i tidssviten


[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]