Innertavle var den första jordbruksbyn som etablerades i närheten av Nydalasjön,
troligen under det första årtusendet av vår tideräkning. Nydalasjön hette
ursprungligen Tavlesjön, vilket tyder på att den ansetts höra till Tavlebygden. Under medeltiden fortsatte kolonisationen upp längs Tavleån genom att Anumark
anlades. Nydalaområdet blev utmark för dessa båda byar samt även för Ön och Teg.
Jordbruksbygden kommer till
Efter bronsåldern blev det ett långt uppehåll i det västerbottniska jordbruket.
Först omkring 500 e.Kr., under järnåldern, återintroducerades jordbruket i kustlandet. De första
bondbyarna etablerades vid vattendragens mynningar där det både
fanns naturliga slåttermarker för kreaturen och tillgång till havets resurser.
Troligen var det redan nu som byn Tavle (nuvarande Innertavle) anlades vid
Tavleåns dåvarande mynning.
Skogarna delas upp
Länge fanns det inga fasta ägogränser i utmarksskogarna. Under
1780-talet genomfördes emellertid avvittringen, varvid skogarna
skiftades mellan de olika byarna samt kronan.
Nydalaområdet delades i fyra. Sjöns västra sida tillföll Ön
och Tegs byar, förutom en liten flik i nordväst som kom att tillhöra
Umeå stad. Den östra delen blev utmarker eller kronoallmänningar under
Anumark respektive Innertavle.
Vad kartorna berättar
På avvittringskartorna inritades skog, berg, myr och vatten och ofta
beskrevs även deras beskaffenhet.
Kartan över Anumarks by är den utförligaste. Där beskrivs de olika
markslagen så här:
”Skogen som öfveralt är nog uthuggen...”
”Berg, som der och hvar har någon Ristall, men å de flästa ställen äro
kala.”
”Mossamyror, som mäst öfver alt äro kala, men å en del ställen med småa
Tall buskar beväxta, kan och å ganska få ställen hafva bete, men så
obetydligt att derå för det närvarande föga gjöres värde.”
Dessutom ges följande upplysningar:
”Intet Tjerubrännerie idkas eller af Byamännen: ej heller fins under
denna By något fiskevatten; Muhlbetet är det enda Byamännen til
nödtorftig föda för boskapen äga.”
Källor:
Avvittringskartor. Umeå stads ägor (1783), Ön och Teg byars samfällta skog (1783),
Innertafleå by (1783), Anumark by (1787).
Fahlgren, K. (red.). 1970. Umeå sockens historia.
|