[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]


 Föregående länk i tidssviten * Nästa länk i tidssviten

Karta över Strombergs nybygge Nydala norr om Nydalasjön.

 

Teckenförklaring

 

Tavlesjön var Nydalasjöns namn fram till 1980-talet.

 

STROMBERGS NYDALA

Först i början av 1800-talet kom jordbruket till Nydalasjön. Det var f.d. landshövdingen Pehr Adam Stromberg som slog sig ned vid sjöns norra ände och började förvandla de stora myrarna till jordbruksmark.

Från myr till åker

Befolkningen hade växt kraftigt under 1700-talet och det fanns ett stort behov av nya åkermarker. Man började därför dika ut myrmarker för att anlägga åkrar och ängar.

Landshövding P.A. Stromberg föregick med gott exempel. År 1797 insynade han ett nybygge på Anumarks och Innertavles kronoallmänningar. Det fick namnet Nydala, precis som det gods i Småland där Strombergs far växte upp.

Exil vid Nydalasjön

P.A. Stromberg var statens representant i länet under kriget mot ryssarna 1808–1809. Han hade en svår roll att spela och hans överordnade var inte nöjda.

År 1811 avskedades han utan pension. Stromberg bosatte sig på Nydala och blev bonde på heltid. Med hjälp av den förmögenhet som hustrun Johanna Lampa fört med sig i boet lät han dika ut Tavelsjömyran norr om sjön och förvandlade den till åkermark.

Betydande uppodling

När lantmätare J.G. Håkansson höll syn på nybygget 1821 framhöll han att landshövdingen ”visat det största exemplet af vidsträckt odling från en sank och förut oduglig mark, som någon privat man i Vesterbottens län kunnat framvisa”. 18 personer sysselsattes då vid jordbruket, som hade 19 nötkreatur, fyra hästar och 20 får.

Stromberg drabbades dock av missväxt och eldsvådor och tvingades lämna över allt vad han ägde till fordringsägare. Han tycks ändå ha fått bo kvar på undantag till sin död 1838.

Vid laga skiftet 1856 delades det stora hemmanet upp mellan några av stadens borgare.

Tomtebo

Stromberg hade även haft för avsikt att odla upp Stora Tavelsjömyran (nuv. Torvströmyran) sydost om sjön och där anlägga ett andra nybygge. Planerna förverkligades först i slutet av 1800-talet av väg- och vatteningenjören Axel Cederberg (1837-1913). Gården, som fick namnet Tomtebo, finns kvar, och delar av åkermarken har blivit koloniområde.

Axel Cederberg var för övrigt Umeå stads tekniske rådgivare vid denna tid och bl.a. upphovsman till ”Smörasken”, det gula stenhuset i korsningen Storgatan/Västra Esplanaden. Han var även t.f. landshövding i Västerbottens län 1902-03 under den ordinarie landshövdingen Crusebjörns ministertid.

 

Källor:

Arkitekturguide Umeå. 2001. Stadsbyggnadskontoret, Umeå kommun.

Berg, C.-H. 2000. Nydala. PM för Det norrländska kulturlandskapet, tema 1, kulturgeografi, Umeå universitet.

Nordisk familjebok. 1905. ”Axel Fredrik Oskar Cederberg”.

Rosén, B. 1997. Pehr Adam Stromberg.

 

 Föregående länk i tidssviten * Nästa länk i tidssviten


[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]