[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Nätverket] [Arkiv]


Föregående länk i tidssviten * Nästa länk i tidssviten

Karta över Nydalaområdet på 1980-talet.

 

Teckenförklaring

 

 

 

 

NYDALA FRILUFTSOMRÅDE

I början av 1980-talet antog kommunfullmäktige en stadsplan för Nydalaområdet som innebar att alla stugor skulle rivas. Stugägarna erbjöds att lösa in sina stugor mot ersättning och därefter bo kvar som hyresgäster under sin livstid. Många stugägare nappade på det erbjudandet.

En växande stad

Bakgrunden till beslutet var den kraftiga expansion som skedde i Umeå mellan 1950 och 1980. Öster om stadskärnan tillkom under denna tid de stora bostadsområdena Berghem, Mariehem, Ålidhem och Carlshem.

Vid Nydalasjön skedde samtidigt en utveckling mot åretruntboende, framför allt vid Olle Fiskares väg. Det var något som Umeå stad inte önskade. Nydalasjön fick allt större betydelse som rekreationsområde för omgivande stadsdelar.

Stugbyggandet regleras

Under 1960-talet infördes därför regler för byggandet vid Nydalasjön. Ett formellt byggnadsförbud infördes 1965, men det gick att få dispens fram till 1975. Därefter fick endast yttre och inre underhåll förekomma i stugorna.

År 1981 antog kommunfullmäktige så stadsplanen för Nydalasjön, som fastställdes av länsstyrelsen 1984. Hela Nydalaområdet klassades som parkmark och någon fritidsbebyggelse fick inte förekomma. Alla stugor skulle bort så att det rörliga friluftslivet fick full tillgång till sjön.

Stadsplanen gäller fortfarande, fast den efter plan- och bygglagens införande kallas för detaljplan. Den är bindande.

Från jordbruk till friluftsområde

Norr om sjön bredde jordbruksmarken fortfarande ut sig i början av 1980-talet. Jordbruken var dock på nedgång och delar av åkrarna höll på att växa igen. År 1981 såldes marken till kommunen, som anlade campingplats och fotbollsplaner.

Av Strombergs gård finns inget kvar. I skogen mellan Kolbäcksvägen och Mariehemsvägen, nära Björnvägen, finns bara grunden till Strombergs stora "karaktärsbyggning". De flesta av de senare Nydalagårdarna har också försvunnit. 4H-gården är emellertid en av dem.

Under 1980-talet bytte sjön också namn. Dittills hade den alltid hetat Tavlesjön eller Tavelsjön. I många fall förväxlades den med Tavelsjön längre in i landet. Nu fick den heta Nydalasjön, till minne av P.A. Strombergs uppodlingsprojekt.

 

Källor:

Ekonomiska kartor från 1984.

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Tavlesjön [= Nydalasjön] och dess stränder samt delar av byarna Nydala och Västerteg m fl fastigheter inom Umeå kommun, Västerbottens län.

Sondell, E. 1987. Nydala fritidsområde. C-uppsats i kulturgeografi, Umeå univ.

 

Föregående länk i tidssviten * Nästa länk i tidssviten


[Hem] [Friluftskarta] [Stugor] [Historia] [Framtid] [Nätverket] [Arkiv] [Gästbok]